Kom till Manga Land: Japan den verkliga världen för japanska serier 

  

 

Tusentals anime och manga fans besöker Japan varje år, ivriga att se med egna ögon det land som har producerat deras favorit böcker och filmer. Tillsammans med spänning att se Japan för första gången, många besökare känner en ström av förtrogenhet som de glimtar av en värld de känner till från sidan och skärmen: höghus framför upptagen stationerna, effektiva nätverk av futuristisk tunnelbanor och tåg, den allestädes närvarande automater, de närbutiker på varje hörn, de skyddsräcken som skiljer trottoaren från prydligt asfalterade vägar, skoluniformer och klingande av tåg när de passerar genom prydligt förvaras bostadsområden. För fans av japansk popkultur, är det nästan som att gå in i en panel av deras favorit manga eller anime.

The Real World of manga och anime
Förr i tiden var många manga som i allmänna platser featuring aspekter av det dagliga livet som kunde hittas i hela Japan. I den ständigt populära Doraemon serien, till exempel, äventyren med undergörande robot katt från framtiden och hans unga människors vänner äger rum i ett förortsområde som kunde nästan överallt i Japan. Men i dag allt fler anime och manga har specifika platser och verkliga byggnader i detalj, vilket gör dem populära pilgrimsfärd platser för fans.

Bland de senaste anime träffar att använda sig av verkliga platser är Kon Satoshi från 2003 film Tokyo Godfathers, en hjärtevärmande berättelse som vunnit en animation utmärkelse vid den 36: e Sitges Filmfestival i Spanien. Ställ i dagens Tokyo, har filmen framträdande bilder av Ginza och andra Tokyo stadsdelar, som visar Tokyo Tower och andra viktiga landmärken i omisskännlig detalj. 

Där magin kommer från
Den Toaru Majutsu ingen Index II (A Certain Magical index över förbjudna böcker II) och Toaru Kagaku ingen Railgun (en viss vetenskaplig Railgun)-serien är en av popkulturen fenomen de senaste åren. Den ursprungliga romanerna har en grupp av junior-och gymnasieelever med psykiska förmågor, och ligger i en fiktiv "akademisk stad" väster om Tokyo. Många av de platser i anime versionen är baserade på verkliga platser i Tachikawa stad i Metropolitan Tokyo. Fans har besökt staden för att jaga de ursprungliga platserna som gav inspiration till den fiktiva världen av animen versionen, inklusive Tama Center byggnaden och Tama monorail. Staden har satt upp turer och speciella kampanjer för göra det bästa av denna boom i popularitet, vilket gör Tachikawa ett populärt utflyktsmål med popkulturen fans från Tokyo och omgivande områden. 

Den japanska Shrine som blev en Spot Anime Pilgrimsfärder
Lucky Star är en annan tecknad serie som har en fenomenal hårt de senaste åren. Dess huvudsakliga tecken är fyra high-school tjejer i Kasukabe i Saitama prefektur, en kort tågresa från centrala Tokyo. Fans av serien har flockas till staden under senare år, besöka de verkliga modeller för flickskolan och andra platser. En populär plats är den Washinomiya Shrine i den närbelägna staden Washimiya, där två av karaktärerna deltid jobb som helgedom jungfrur. Den traditionella EMA trä plack i helgedomen, som tillbedjare skriva böner, är inredda med Fan Art. Helgedomen erbjuder Lucky Star-tema lycka charm, och flickorna har även med på omikoshi bärbara helgedom som genom den lokala gatorna under helgedomen årliga festival. 

Japans källa för kreativ inspiration
Flera böcker ge detaljerad information om de platser i hela Japan som har figurerat i populära manga och anime. Besök verkliga modeller för fiktiva inställningar kan fans att komma närmare en värld av deras favorit berättelser, som tjänar som en nyttig påminnelse om det intima förbindelser mellan kreativitet och innovationsförmåga manga och anime och vardagen som inspirerar dem. Manga och anime har blivit globala företeelser, men de förblir rotade i de unika förutsättningarna i dagens Japan. (Mars 2011)

P.S Har översatt i goog

Japanska bröllop

Japansk bröllopsprocession.

Någonting som ofta tipsas om som en intressant upplevelse om man besöker Japan, är möjligheten att få besöka (eller åtminstone se) ett traditionellt japanskt bröllop. Deltagarna har ofta fantastiskt vackra klädedräkter och själva ceremonin är fascinerande. En möjlighet att få betrakta händelsen, om man inte känner någon som ska gifta sig, är att vara i helgedomen Meiji-jingu (i närheten av Harajuku) och hoppas på tur. Här sker nämligen bröllop med jämna mellanrum och många berättar om vilken fantastisk syn det är.

Genom historien har det japanska äktenskapssystemet gått igenom mängder av förändringar i takt med att det japanska samhället har förändrat sina system och förutsättningar. Den mest markanta förändringen skedde för hundratals år sedan, genom utvecklingen av s.k bushi-krigare. Samhället gick från att vara styrt av aristokrater till att vara styrt av shoguns, vilket förändra bröllopssystemet från muko-iri till yome-iri. Vad det innebar i praktiken var att, istället för att brudgummen blev en del av brudens familj, blev bruden en del av sin makes familj efter att de fött ett barn eller någon av hennes föräldrar avlidit.

Allra vanligast, även om kristna och buddhistiska ceremonier sprider sig, är att gifta sig med på traditionellt shinto-vis. Oftast väljer par att lägga sina bröllop på våren eller hösten, t.ex då sakuran blommar i april. Ett bröllop är, som på de flesta håll i världen, en stor händelse under vilken det inte är ovanligt att paret byter klädedräkt många gånger, gästerna får se en show för att underhållas med och ges en generös "goodie-bag". En bröllopspresent är traditionellt pengar, vars summa avgörs genom en oskriven lag som baseras på hur nära gästen är brudparet.

Brud i tradtionell bröllopskimono.

Ett traditionellt japanskt bröllop är som sagt ofta en shinto-ceremoni som utförs i ett shrine. Det behöver emellertid inte vara mer avancerat än att det är lokaliserat på ett hotell, på vilket sedan festen kan hållas. En shinto-präst gifter det kimonoklädda paret, som renas och dricker saké. Brudgummen läser äktenskapsförbindelsen. Ett symboliskt offer ges avslutningsvis till kami.

Bröllopsfesten påminner ofta om västerländska dito. Gästerna kan vara allt från 20 till 200; från de allra närmsta till vänner och kollegor. Vanligtvis introduceras först de nygifta, vilket följs av en festmåltid med tal, sånger och liknande. Som nämnt är det heller inte ovanligt att både bruden och brudgummen byter kläder ett antal gånger.

Sådant som att äta tårta, byta ringar och åka på bröllopresa hör inte till shinto-ritualen, men blir mer och mer vanligt även i Japan - antagligen som ett led i den införlivning av västerländska traditioner, som trots extremt starka och levande inhemska seder, görs.

1991 var 12% av japanska bröllop arrangerade, vilket var fallet framför allt på landsbygden. Det är en stadigt sjunkande siffra: 1973 var det hela 40%.

Visste du att i Japan arrangear man inte möhippor eller svensexor, istället tar bröllopsgästerna med sig en pengagåva till bröllopet. Pengarna läggs i ett särskilt, vackert deckorerat, kuvert kallas ''shuugi-bukuro''.

Källa: tokyotidbits.blogspot.com

Shoodo to suibokuga är kalligrafi! ^^

Kalligrafi är en unik konstform där man skriver tecken med hjälp avpenslar gjorda av ylle eller grävlingshår och bambu.

Det sägs att kalligrafi får dig att skärpa koncentrationen!

Det sgs att en kalligrafimästare kan berätta allt om en tecknares karaktär och tankar gnom att titta på hans eller hennes tecken.

verktyg som du behöver:

Pensel

Papperstyngd

Papper

Bläcksten

bläck

Underlägg

Vattenbehållare

Universitetstiden är något av en andningspaus från det höga tempot i såväl utbildningen som leder fram till de studierna som arbetslivet därefter. Yuki Nishino är en 24-årig humaniststudent, tidigare utbytesstudent vid Lunds Universitet, som berättar:
- Det är mycket stress i Japan. Kanska allra mest när man ska skriva sina inträdesprov till universitetet men sedan även i yrkeslivet. Det är därför tiden på universitetet blir så viktig. Det är då man har tid att slappna av lite. Nu har jag tid att utnyttja Tokyos kaféer, affärer och klubbar tillsammans med mina vänner. Saker jag inte kommer att hinna med när jag väl börjar arbeta. Svenska studenter lägger ned mycket mer tid på sina studier. I Japan så handlar studietiden inte så mycket om att verkligen studera som i Sverige.

Att stressen inte är en del av vardagen för universitetsstuderande, beror bland annat på att arbetsgivare sällan bryr sig speciella huvudämnen eller bra betyg – huvudsaken är att man har en examen från ett ansett universitet. De två främsta är Tokyo University och Kyoto University. Ty att alls komma in på ”rätt” skola är betydligt svårare i Japan än i Sverige: det avgörs med inträdesprov (vilka också finns för grundskolor och gymnasier). Ändå tar omkring 40% av japanska ungdomar en examen från universitet eller college.

I skolvärlden syns det hur de japanska könsrollerna utkristalliseras. Många kvinnor väljer nämligen att bara gå två år på college, för att de vet att de inte kommer att göra karriär: så fort barn blir aktuellt förväntas de ändå bli hemmafruar.
De flesta universitetsprogrammen är däremot fyra år och dominerade av män. Skolåret börjar i april och består av tre terminer. Korta lov infaller på vår och vinter, och på sommaren en månads uppehåll.

Universiteten i Japan tar ut avgifter för studierna, som oftast betalas av föräldrarna hos vilka många bor kvar under studietiden. Det är helt enkelt alldeles för dyrt att ha en egen bostad utan att ha ett heltidsarbete. Å andra sidan kan det mesta av den extraintjänade inkomsten gå direkt till shopping, nöjen och uteliv.

Mycket intressant!! :D Jag personligen skulle mycket gärna vilja prova att gå i en japansk skola i 1år eller så! Vore mycket roligt!

Källa

Här kommer mina tips till att få mer besökare!

1: Välj en Genre som du ska blogga om och HÅLL DIG till denna så gott det går!

2: Tänk på att inte skriva för långa inlägg, ingen orkar att läsa dom då. Gör korta och innehållsrika med många mellanslag (som jag har här)

3: Registrera din blogg till olika listor etc. tex bloggtoppen!

4: Ha många listor i din blogg, det lockar besökare.

5: Ha roliga tävlingar, det lockar besökare.

6: Tänk på att ett inlägg blir mycket mer lockande om du har med en bild!

7: Sträva efter att vara annorlunda och inte vara som alla andra. när dina läsare klickar in på din blogg ska de känna att den är unik!

8: Tänk på att göra en så lockande design och header som möjligt! Det är det som läsaren tittar på först.

9: Tänk på att uppdatera OFTA! Ingen orkar följa en blogg som bara uppdateras en gång i veckan.

10: Var lite PERSONLIG! det lockar alltid.

Ursprung

Badande människor i Hokusais Manga.

Själva framställningssättet har gamla anor i Japan och kan spåras ända till 1100-talet.^[1] Ordet ”manga” kan bokstavligen översättas till ”fria bilder” och användes först av träsnittskonstnärer (ukiyo-e) som Hokusai (1760–1849), för utgivningen av en bildsamling innehållande karikatyr-sketcher. Modern manga, är storögda varelser med oproportionerliga kroppar skapades i princip av Osamu Tezuka (upphovsman till bland annat Astro Boy) på 1950-talet. Redan då var det populärt med koztplay, en sorts manga dräkt. Ungefär 100 år senare kom de på pocky, en sorts godis som är väldigt populärt i japan och även hos många i Sverige.

Manga i Japan

En mangaaffär i Japan

Idag uppges 35 % av allt tryckt material i Japan vara manga. Mangahistorierna ges vanligen ut kapitelvis i stora, telefonkatalogliknande magasin på 200 till 850 sidor, med 15-40 sidor av ett nummer tillägnade varje kapitel. Manga ges senare ofta även ut i ett seriebokformat med bättre kvalitet (ofta i formatet tankōbon), avsedda att samlas på till skillnad från de billiga magasinen. Framgångsrik manga kommer ofta även i animerad form (se anime) och/eller blir föremål för "otecknade" TV-serieversioner (se dorama). Manga läses från höger till vänster, i enlighet med det traditionella sättet att skriva japanska. De allra flesta sidorna i en mangatidning är i svartvitt; ofta är dock ett antal sidor närmast omslagen i färg (bland annat där reklamen trycks), vilket möjliggör färgtryck även åt vissa mangasidor.

Det är bara utanför Japan som manga kommit att betyda japanska serier. I Japan betecknar det mediet som sådant och kan även användas för närbesläktade kulturyttringar, typ skämtteckningar. Man kan jämföra med engelskans begrepp cartoon, som används på ett liknande brett sätt. Det engelska lånordet "komikkusu" (från "comics") används ibland som en mer sofistikerad/hippare synonym till mediet, eller som en definition på själva pocketarna som serierna samlas i. Lånord från engelskan är legio i modern japanska och tas framför allt till när ett japanskt ord för samma sak saknas. För amerikanska superhjälteserier används ibland begreppet amekomi, ifrån amerikan komikkusu.

Manga i grannländerna

I både Kina och Sydkorea används samma (från japanskan inlånade) teckenpar för tecknade serier, men uttalen skiljer sig åt. Ibland ser man därför också uttrycken manhua för manga från Kina, och manhwa för manga från Sydkorea. Manhua är den kinesiska termen och publiceras av tecknare i Kina, Taiwan och Sydkorea. Manhwa är serier publicerade i Korea och läses från vänster till höger.

Manga i Sverige

En mangaaffär i Sverige

Väldigt lite, relativt sett, manga finns idag översatt till svenska. Tillgängligheten på engelska översättningar har fyllt det behov som funnits. Saker och ting förändrades något efter succén med den svenska Dragonball-utgivningen. Förutom barntidningarna Banzai, Beyblade (nedlagd) och Digimon (nedlagd) har Manga Media satsat på tre månatliga tidningar; Manga Mania, Shonen Jump och Shojo Stars, men samtliga fick läggas ned efter dåliga försäljningssiffror. Pocketböcker enligt det japanska tankōbon-formatet ges ut av Bonnier Carlsen, Egmont Kärnan och Mangismo (nedlagd). B. Wahlströms bokförlag publicerade koreansk manhwa under varumärket "Megamanga" till och med sommaren 2007, då märket slopades och ersattes av förlagsnamnet självt. Under perioden 2000-2009 har de fyra förlagen tillsammans gett ut 741 tankōbon. Finanskrisen 2008–2009 bäddade för en förlagskris, vilket blev början till slutet för den stora mangavågen. Under 2010 släpps knappt 25 tankōbon på svenska.

Exempel på manga-serier: Digemon, Pokemon, Silver Fang, Bakugan m.m

Källa: wikipedia